Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão agradese bele partisipa iha forum Association of Southeast Asian Nation (ASEAN) Business & Investment Summit 2023 ba dala-43 iha Jakarta-Indonézia.

PM Xanana Fiar Adezaun TL Sai Membru ASEAN Sei Atrai Investimentu no Hasa’e Ekonomia TL
JAKARTA 04 Setembro 2023- Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão agradese bele partisipa iha forum Association of Southeast Asian Nation (ASEAN) Business & Investment Summit 2023 ba dala-43 iha Jakarta-Indonézia hodi rona esperensia matenek sira no fahe esprensia Timor-Leste ba nasaun membru sira.
Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmão aprezenta motivu Timor-Leste atu sai membru permanente ba ASEAN, tanba sei fó konfiansa no fiar ba mundu, hodi loke investimentu iha Timor-Leste.

Pozisaun ne’e aprezenta husi Xefe Governu Xanana bainhira sai orador hodi ko’alia kona-ba tema “Resilience and Stability in a Fractious Global Economy” iha forum ASEAN Business & Investment Summit ne’ebé foka liu ba ekonomia globál.
“Dada investor estranjeiru (Foregin direct investment) importante atu dudu ekonomia Timor-Leste, kria kampu servisu, moderniza no transforma estrutura ita nia ekonomia. Ami hakarak sai membru ASEAN ne’ebé konsentra iha sosidade ba kresimentu no dezenvolvimentu, ho partisipasaun, hodi aumenta rendimentu perkapita, esperansa moris, saúde no kombate pobreza,” dehan PM Xanana liu hosi deskursu iha Otél Sultan, Jakarta-Indonézia.

Tuir Xefe govenu, organizasaun regionál ne’e konsege hakesi nasaun sira ho diversidade kulturál, istória hodi forma komunidade ne’ebé ho komitmentu hamutuk ba toleransia, soliedariedade no servisu hamutuk, atu hametin fiar entre nasaun membru sira, hodi garante unidade paz no estabilidade iha rejiaun.

PM Xanana argumenta mós preokupa kona-ba alterasaun klimatika ne’ebé nasaun membru ASEAN no illas pasifiku sira hasoru.
“Ita hasoru kondisaun klima extrema, inundasaun, bai-loron naruk, anin no mós tasi-ben aumenta, no akontese tanba falla husi nasaun bo’ot sira, hodi atende mudansa klimatika no nasaun frajil sira mak sofre impaktu husi alterasaun klimatika. Illas pasifikas hanesan prova ida, tanba amesadu atu mout,” nia hatete.
Tanba ne’e, Xanana apela atu kria orden internasionál ne’ebé asenta ba vizaun soliedaridade entre ema no mós bem-estar komum, hodi ajuda mós nasaun frajil sira, atu hari’i reziliente no estabilidade.
Xefe exekutivu ne’ebe hanesan mós Pessoa Eminiente Organiasaun g7+ mós destaka kriasaun organizaun g7+ konstitui husi nasaun 20 husi Afrika, Azia, Mediu Oriente no Pasifika, hodi komunidade internasionál mós rona lian husi estadu frajil sira.
“Agora iha estatutu observador Organizasaun Nasoes Unidas (ONU) no bele fó prespetiva ho forma koletiva kona-ba agenda no servisu ONU, no apoia ONU hodi aumenta ativamente segurasa no estabilidade,” tenik PM.
Ba líder governu, ASEAN bele sai hanesan modelu dezenvolvimentu independente hodi hari’i kominidade ne’ebé mak solida, infraestrutura sosiál no estabilidade ekonomika.
“Ha’u ejize ASEAN atu halo barak tan, ha’u husu atu hateke ba ita nia rejisaun no sai parte ida husi rede global, hodi suporta nasaun frajil sira, iha ne’ebé domokrasia no direitus humanus tenke sai baze ba dezenvolvimentu estadu ida ho dame,” nia apela.
Iha fatin hanesan, Prezidente (Chair of ASEA-BAC 2023), Arsjad Rasjid P.M. hato’o agradese ba prezensa Primeiru-Ministru RDTL bele hola parte iha ASEAN Business Sumit 2023 hodi fahe mós hanoin di’ak sira hosi Timor-Leste nu’udar obserbador ASEAN no membru parmanente g7+.

“Sente orgullu tebes ba ita hotu hamutuk ho lider nasionál Timor-Leste no Primeiru-Ministru Timor-Leste, Kay Rala Xanana Gusmão hodi partisipa no fahe mós hanoin ba forum ASEAN ida ne’e,” nia hatete.

Timor-Leste nu’udar nasaun foun ida ne’ebé iha istória di’ak ho Indonézia no sai parseiru di’ak ba Indonézia no pais membru ASEAN tomak.

“Ita hakarak hametin liután relasaun di’ak ho Timor-Leste hodi hetan obejetivu ida interese komum entre rai ne’e ita sei haree Timor-Leste no ASEAN tomak. No agora relasaun ne’e estrateziku tebes hodi boot ekonomia global, tanba ne’e previleziu boot ida ba ha’u hodi konvida Primeiru-Ministru Xanana mai hato’o nia deskursu,” nia agradese.

Forum Business & Investment Summit 2023 partisipa mós hosi setór Privadu Timor-Leste ne’ebé hamahan aan iha Camara Comersiu Industria Timor-Leste (CCI-TL). (Media/GPM)