Diretor Divizaun Solidaridade Chofre-viventes Centru Nasional Chega CNC Nelson Seixas Miranda. (Foto: Andre Gusmão)
Dili— Diretor Divizaun Solidaridade Chofre-viventes Centru Nasional Chega CNC Nelson Seixas Miranda, iha eventu formasaun iha salaun Seminariu Menor Tersa semana ne’e ba jornalista sira hateten, Centru Nasional Chega servisu hamutuk ho organizasaun emprenza-Diak fasilita formasaun tékniku negósiu durante loron rua ba grupu chofre-viventes vítimas husi funu ukun rasik an ne’ebe rejistadu no verifikavel iha baze de dadus Centru Nasional Chega.
Centru Nasional Chega sei suporta modalidade osan 15.000 dolares Americano husi orsamentu doasaun regular Guvernu kada tinan liu husi CNC hodi atribui ba grupu negósiu chovre-viventes tolu, nebe kada grupu hetan 5.000 dolares Americano.
Programa formasaun nebe Centru Nasional Chega aplika ne orientadu husi rekomendasaun CAVR atu fo korazen ba chofre-viventes sira loke sira nia vizaun foun ba ekonomia rasik no evita dependensia demais ba doasaun Guvernu. Centru Nasional Chega rejista dadus chofre-viventes nivel nasional rihun-8 asumi komplikasaun variavel chofrimentu oioin hanesan pensamentu traumátiku, limitasaun ekonomia, problema saude em jeral no seluk.
Enkuantu Diretora Emprensa-Diak Joana da Costa Gusmão hateten, organizasaun Emprenza-Diak nudar formador ba programa ne parseria ho Centru Nasional Chega estabelese formasaun tékniku negosiu kikoan ba chofre-viventes sira atu bele hetan osan rasik nebe bele suporta priense sira nia ekonomia rasik iha sira nia familia.
Materia ne’ebe koloka iha formasaun ne’e foka ba signifikasaun filaliman ka negósiu, variavel tipu negósiu, promusaun produtu negósiu, manajementu finanseirus no identifikasaun tipu materia negósiu ka filaliman. Atividades negosiu chofre-viventes sira ne’e halo ho modalidade osan regular kada tinan husi Guvernu atravez CNC nudar meius ida ne’ebe posivelmente bele solusiona situasaun chofre-viventes vítimas funu ukun rasik an.
Hamutuk chofre-viventes nain-14 husi munisipiu tolu Dili, Covalima no Viqueque, ne’ebe akumuladu iha grupu tolu kompostu feto nain 4, mane nain 10 involve iha formasaun hodi loke sira nia vizaun no hanoin hodi disidi rasik tipu negósiu kikoan nebe sira bele halo no promove sai sira nia fontes ekonomia rasik ba futuru. [ag]